Ett litet boktips...
Hej alla kära läsare till denna blogg! Mitt namn är Sylvia fast jag brukar kallas för Sylle. Ida har frågat mig om jag inte kunde blogga lite här någon gång, men det har ju inte blivit av. Så nu har jag så dåligt samvete att jag bara måste göra ett inlägg, så det blir ett boktips på en bok jag läste för rätt så länge sedan. Men jag hoppas det är okej, böcker åldras ju inte... Och om jag nu ska komma med en anledning till så är det tyvärr så att jag inte läser lika flitigt och mycket som Ida, det brukar vara hon som läser en bok först och tipsar mig sedan... Tack för alla boktips genom åren!
Nog om det här kommer boktipset!

"Strimmor av hopp" av Ruta Sepetys
Den här boken läste jag kvickt ut vilket jag inte brukar göra så ofta annars, och det tyder ju bara på en sak, den är riktigt bra!
Boken utspelar sig under Andra världskrigets hårda år, då Stalin höll ett minskt lika iskallt grepp som Hitler över dessa människor. Men de är tyvärr inte så många som vet om vad dessa männniskor utsattes för, i Litauen och stora delar av dåvarande Sovjetunionen och Baltikum.
Men nu till historien, observera att just dessa människor aldrig funnits i verkligheten, men författarens far var med om mycket av detta och har berättat det för sin dotter som nyligen föfattat denna bok.
Lina är en femton årig flicka från Litauen. Tillsammans med sin mamma och lillebror Jonas tvingas hon ut på en fruktansvärd resa genom Litauen, Vitryssland, Ryssland och Sibirien (norra Ryssland). De skiljs från barnens pappa på ett tidigt stadium och lyckas en gång inder resan få kontakt med honom. Men den hemska resan fortsätter i de kalla boskapsvagnarna. Livet blir bara svårare och svårare för Lina och det som finns kvar av hennes familj, de stannar ett antal gånger vid platser där den ena är värre än den andra. De lär sig att se strimmor av hopp i de alldra dystraste stunder, samtidigt som de kämpar mot döden.
Den här boken väckte starka känslor hos mig, då det här känns så främmande om man jämför med den värld vi idag lever i. Man tänker aldrig tanken att detta faktiskt har hänt, så nära oss för faktsikt inte speciellt länge sedan. Jag tror att det var det som fick mig att fortsätta läsa, jag har läst flera böcker om detta hemska krig och alla har fängslat mig lika väl. Jag tycker alla dessa gjort ett underbart jobb för att faktiskt föra detta vidare och få oss att inse hur det faktiskt har varit och inte bara leva i nuet. Jag tror det är viktigt att ibland stanna upp och titta tillbaka på vad som har skett istället för att alltid vara här och nu eller i framtiden. Balansen mellan nu, då och sen är viktig.
Hoppas att ni vill läsa boken! Annars kanske jag väskt en tanke hos er?
Trevlig helg önskar Sylvia ps. till alla Hunger-spelen fans vill jag tipsa om denna sida med nyheter om just det!
Kommentarer
Postat av: Ida
Hej Sylle! Vilken bra reflektion du gjort över boken, många bra tankar fick du med! Kram till dig! /Ida
Trackback