Idasbokhylla

_________

Tittel: Den vita katten

I serien: Berörarna

Författare: Holly Black

Sidor: ca: 280 st

Tänk om dina drömmar kändes mer värkliga en dina minnen?

 

Vad skulle du göra om du en dag vaknar upp och inser att dinna minnen inte stämmer, och att det finns massor som du borde minnas, men det gör du inte. Tänk om du plötsligt vaknar upp och upptäcker att du levt i en lögn och inte längre vet vad som är sanning och vad som inte är det, vem som är vän och vem som är fiende. Tänk dig att du vaknar upp och inse att du inte kan lite på dina närmaste, inte ens din familj. Tänk dig att du vaknar upp och inser att du står mitt i händelsernas centrum, fast du själv inte vet om det. Vad skulle du då göra?

 

Cassel kommer från en familj där berörare alltid har existerat. De har kunnat kontrolera folks lycka, känslor, minnen och död. Tyvärr kan Cassel inte något av detta. Men han bär på en mycket mörkare hemlighet en de andra...

 

"Här är sanningen om mig, i stora drag: Jag dödade en tjej när jag var fjorton år gammal. Hon hette Lila, hon var min bästa vän och jag älskade henne. Jag dödade henne i alla fall."

 

Tänk dig att du lever i en värld där folk kan göra hemska saker med dig genom bara en lite snudd med ett blottat finger. Tänk dig att leva i en värld där alla bär handskar, och det mest farliga vappen är nakna händer. Tänk dig att magi existerar och att vissa människor har den i sin makt. De kallas berörare. Tänk dig att du lever mitt i bland dem. Till och med din familj består av dem. Vad skulle du göra?

 

Och Tänk dig att det plötsligt dyker upp en vit katt, som vissar sig vara något helt annat en en vanlig katt. Är det den som har svar på alla frågor?

Jag vet att det kanske blev lite rörigt...Hoppas ni förstod i alla fall, och snälla kommentera och berätta om ni tyckte det var en bra bokrecention

Hoppas du tyckte det var okej ida, att jag bara hoppade in såhär <3 Massor av kramar till dig!

Kram på er alla

Kimberly: Oj vilken svår fråga att svara på. Tankar, ja de är ju tusentals så vad ska man säga? Men jag får väll göra som jag är bäst på och bara prata på. Jag älskar Hungerspels-triologin. Enligt mig är den helt fantastisk, helt otroligt underbar. Den är skriven på ett briljant sätt och slår en alltid med häpnad, och det är svårt att släppa böckerna ifrån sig innan man läst dem klart.

Ida: Helt fantastiska böcker! Som fascinerar mig med alla olika delar den lyckas få med. Men samtidigt en väldigt obehaglig bok, om allt ont i denna värld och kanske lite av en varning för framtiden! Väldigt spännande och svår att lyckas lägga ifrån sig!

Man blir väldigt berörd av  alla tre böckerna och känslorna är så starka att man riktigt känner "med" huvudpersonerna.

Kimberly:Varför? Vem?: Hum...väldigt svårt fråga. Nästan omöjligt att välja en. Det är så många karaktärer som har fått en plats i mitt hjärta, Peeta, Gale, Katniss, Rue, Prim, Boggs, Cinna, Darius, Finnick, Johanna, Haymitch, Cescar Flickerman, och många fler det är svårt att förklara varför, de är alla på sitt eget sätt och av någon anledning har jag bara fastnat för dem. Kanske är det för att de på olika sätt är hjältar. Men måste jag välja en står det mellan de tre huvudkaraktärena; Peeta, Katniss och Gale. Men jag tror nog ändå jag väljer Katniss om jag absolut måste. Svårt att förklara varför, jag vet knappt själv. Kanske är det för att hon faktiskt är historiens hjälte. Den modige och starka kvinnan som gör allt för dem hon älskar. Jag tror att det är för att hon är så stark som jag har fasnat för henne. Hon är lite som jag själv skulle vilja vara. Peeta har jag däremot fastnat för, för att han är så liksom ”känslosam” han är väll historiens ”kärleksfulle” om man kan säga så. Och Gale för att han har något av det där grova, men ändå humoristiska över sig. Han är liksom en klippa som man kan ta stöd emot i alla väder, men som man ändå kan ha roligt och skratta tillsammans med (om man tar sig innanför han murar

Ida: Det är så svårt att säga, då det är många personer i boken som man fäster sig vid och som man tycker om. Men, jag måste ändå säga Katniss- flickan som kämpade till bokens sista sida, flickan som gör allt för sin familj och dom hon älskar. Man får också se hur Katniss blir savagare och svagare då dom hon älskar försvinner för henne, vilket är väldigt mänskligt och  det gör henne till en väldigt trovärdig person. Man får även se när hon tillslut själv får ta stöd mot andra och dom tillsammans får hålla ihop för att klara sig efter allt det hemska som dom gått igenom.  Peeta, är också en  som man inte kan låta bli att tycka om för all kärlek och värme han sprider omkring sig, och hur han tillslut vinner Katniss förtroende.

Kimberly: Hum...svårt, väldigt svårt... Men jag tror jag väljer överleva. Eftersom det typ är det hela triologin handlar om, på ett eller annat sätt. Att överleva i sitt distrikt, att överleva hungerspelen, att överleva regimins påfund, att överleva förändringar, att överleva uppror o.s.v. Men samtidigt så skulle jag nog också vilja välja; mod, kärlek och motstånd, eftersom de alla är viktiga ingredjenser i boken. Det mästa huvudkaraktärena gör behöver mod och görs av kärlek. Samtidigt som de ofta jobbar mot systemet, gör motstånd (även om det är i hemlighet)

Ida: Kimberly har skrivit så många kloka ord som också för mig till Hungerspelen. Men, mod; alla käpar ju för att överleva och för att göra det krävs ett enormt mod. Även tro, tro om ha en chans att överleva, tro om att få se dom man älskar igen, tro om att allting någongång ska bli bra igen och även tro på sig själv!

Kimberly: Oj, det är svårt att svara på den frågan utan att berätta lite för mycket om boken (så att de som läser det här får veta vad som händer i förväg liksom). Så jag får försöka göra det här lite kryptiskt så att bara de som har läst boken förstår. Men i alla fall, jag tycker väldigt mycket om delen när Katniss sjunger för Rue, den är sorlig men så känslofyld och fin Jag tycker också om Katniss och Peetas interjuver med Cescar Flickerman, de är gripande och slår en med häpnad. Sen har jag några favorit citat ut böckerna. Bl.a ”Och må odsen alltid vara er gynsamma”, ”glatt Hungerspel”, ”Har du kommit för att göra slut på mig sötnos” och ”I mitt huvud fanns bara en enda tanke: det här är inte en plats för en eldflicka.”. Sen älskar jag såklart den delen när haymitch säger till dem att hans tipps är att de ska ”överleva” och de slår honom med häpnad. Senså finns det ju också såklart massor av andra sener och citat som jag bara älskar, men det är de här, som jag kommer att tänka på just nu.

Ida: Då vill jag berätta om ett stycke som berörde mig väldigt mycket. Det var nämligen när Katniss gör allt för att liten flicka vid namn Rue ska få leva, hon är en av de andra tävlande i Hungerspelen. Hon är så  liten och sårbar, men tvingas ändå delta i denna grymma kamp.  När Rue är döende, finns Katniss vid hennes sida. Rues sista önskan är att Katniss ska sjunga för henne. Det gör Katniss, och den sången har nog en av de vackraste texter jag har hört. Sakta, sakta, sjunker Rue in i en ouppväckbar dvala. Katniss binder henne en krans av blommor och sätter kring hennes hjässa och hon ser så vacker och stilla ut i ansiktet.

Det stycket gjorde mig väldigt rörd och jag blev lite törögd när jag läste det.

Vi kommer alltid att minnas Hungerspelen!  Hoppas att vi genom detta inlägg tänt ett ljus hos dig att läsa böckerna.  Det är en bok som föralltid kommer ett glöda, av mod, kärlek och tro♥

Den lilla gula björnen med det stora hjärtat som vandrar omkring i Sjumilaskogen med sina vänner Ior och lilla Nasse..., ni vet väll vem jag tänker på?

Just, precis;våran egen Nalle Puh!

När min  Mamma var  i London när hon var liten så fick hon i present av min Morfar  en ganska tjock bok om Nalle Puh på engelska med otroligt fina illustrationer i. Jag började läsa i den lite idag och slogs av att jag faktiskt aldrig läst någon längre historia om Nalle Puh, utan det har nog mest handlat om bilderböcker.

Nalle Puh boken, eller "Winnie-the-pooh, boken som jag läste i var riktigt bra "Att-träna-på-engelska-bok" .

Och det var hemskt mysigt att läsa lite om Nalle Puh och hans livsfilosofier också.

Dessutom hittade jag en bok om historian bakom Nalle Puh och dess författare (A.A. Milne) som heter "Hurra för Nalle Puh".

Det var en riktigt intressan och fin bok.

Så hurra för Nalle Puh den lilla björenen med det stora hjärtat!

//Ida

Nog om det här kommer boktipset!

"Strimmor av hopp" av Ruta Sepetys

Den här boken läste jag kvickt ut vilket jag inte brukar göra så ofta annars, och det tyder ju bara på en sak, den är riktigt bra!

Boken utspelar sig under Andra världskrigets hårda år, då Stalin höll ett minskt lika iskallt grepp som Hitler över dessa människor. Men de är tyvärr inte så många som vet om vad dessa männniskor utsattes för, i Litauen och stora delar av dåvarande Sovjetunionen och Baltikum.

Men nu till historien, observera att just dessa människor aldrig funnits i verkligheten, men författarens far var med om mycket av detta och har berättat det för sin dotter som nyligen föfattat denna bok.

Lina är en femton årig flicka från Litauen. Tillsammans med sin mamma och lillebror Jonas tvingas hon ut på en fruktansvärd resa genom Litauen, Vitryssland, Ryssland och Sibirien (norra Ryssland). De skiljs från barnens pappa på ett tidigt stadium och lyckas en gång inder resan få kontakt med honom. Men den hemska resan fortsätter i de kalla boskapsvagnarna. Livet blir bara svårare och svårare för Lina och det som finns kvar av hennes familj, de stannar ett antal gånger vid platser där den ena är värre än den andra. De lär sig att se strimmor av hopp i de alldra dystraste stunder, samtidigt som de kämpar mot döden.

Den här boken väckte starka känslor hos mig, då det här känns så främmande om man jämför med den värld vi idag lever i. Man tänker aldrig tanken att detta faktiskt har hänt, så nära oss för faktsikt inte speciellt länge sedan. Jag tror att det var det som fick mig att fortsätta läsa, jag har läst flera böcker om detta hemska krig och alla har fängslat mig lika väl. Jag tycker alla dessa gjort ett underbart jobb för att faktiskt föra detta vidare och få oss att inse hur det faktiskt har varit och inte bara leva i nuet. Jag tror det är viktigt att ibland stanna upp och titta tillbaka på vad som har skett istället för att alltid vara här och nu eller i framtiden. Balansen mellan nu, då och sen är viktig.

Hoppas att ni vill läsa boken! Annars kanske jag väskt en tanke hos er?

Trevlig helg önskar Sylvia ps. till alla Hunger-spelen fans vill jag tipsa om denna sida med nyheter om just det!

Hejsan på er, Kimberly här. Idas kompis. Jag tänkte hoppa in här lite och lägga in ett litet boktips på en bok jag läst ut i går kväll. Och som rubriken säger så heter den Starcrossed (okej, det är väl snarare serien som heter det) Helena (själva boken).

Jag hade tänkt att bara skriva en kort förklaring typ om vad den handlar om (det som står på baksidan, med lite personliga redigering) och sedan några cittat ut boken. Så får vi se om ni blir intresserade. Hoppas i alla fall det.

Starcrossed

Helena

av: Josephine Angelini (läs hennes blogg: här )

Kan man trottsa det öde som står skrivet i stjärnorna?

Helena Hamilton är extremt blyg. Så blyg att hon faktiskt myr fysiskt illa av att dra till si uppmärksamhet. Vilket inte är så lätt att undvika eftersom hon är lång, blond och vacker som en gudinna. Hon är dessutom fruktansvärt stark och övermänskligt bra på löpning. Helena har alltid vetat att hon är speciell, men hon har unvikit den bittra sanningen. Men det går inte längre, för efter att familjen Delos har flyttat till ön, har underliga saker börjat hända, och hon hämsöks av blodiga mardrömmar och syner. Och när hon träffar Lukas Delos för första gånger för första gången, drabbas hon av ett plötsligt hat,så starkt att hon till och med försöker döda honom inför hela skolan.

Trots det känner Helena sig oförklarligt dragen till Lucas, och bitvis börjar sanningen om vem hon är att uppenbara sig...

Kan den man älskar mäst, samtidigt vara ens västa fiende?

Citat:

(dröm)

"Han var lång, säkert en och åttiofem minst, och muskulös, fast på ett smidigt snarare än grovt sätt. Håret var mörkt och kortklippt, och huden var solbränd så att de vitta tänderna och de swimingpool blå ögonen framhävdes.

Att möta hans blick var som ett uppvaknande. För första gången i sitt liv viste Helena vad rent oblandat hat var för något."

" 'Snälla, gå här ifrån Lucas.' bad hon. 'Du hjälpte mig just, och det är jag väldigt tacksam för. Men samtidigt vill jag verkligen, verkligen, döda dig.'

Det blev tyst en stund och Helena hörde hur han drog efter Andan.

'Det är svårt för mig också.' svarade han med halvkvävd röst. "

" 'Det enda som jag inte skullle göra för att få vara mad dig är att låta oskylidga människor dö. Inget annat.' Han la sig ner på rygg igen, och slog frustrerat handen mot pannan. 'men det räcker.' "

"Jag kan inte förlora dig."

okej hoppas ni att ni är sugan på att läsa den ;) <3 Här kommer en bild på bokens framsida

jag vet att det blev ett JÄTTE långt inlägg. Hoppas ni orkar läsa det allihoppa, och kommentera gärna om ni har blivit sugna på att läsa boken nu eller inte :) <3

kram <3