Idasbokhylla

Kimberly: Oj vilken svår fråga att svara på. Tankar, ja de är ju tusentals så vad ska man säga? Men jag får väll göra som jag är bäst på och bara prata på. Jag älskar Hungerspels-triologin. Enligt mig är den helt fantastisk, helt otroligt underbar. Den är skriven på ett briljant sätt och slår en alltid med häpnad, och det är svårt att släppa böckerna ifrån sig innan man läst dem klart.

Ida: Helt fantastiska böcker! Som fascinerar mig med alla olika delar den lyckas få med. Men samtidigt en väldigt obehaglig bok, om allt ont i denna värld och kanske lite av en varning för framtiden! Väldigt spännande och svår att lyckas lägga ifrån sig!

Man blir väldigt berörd av  alla tre böckerna och känslorna är så starka att man riktigt känner "med" huvudpersonerna.

Kimberly:Varför? Vem?: Hum...väldigt svårt fråga. Nästan omöjligt att välja en. Det är så många karaktärer som har fått en plats i mitt hjärta, Peeta, Gale, Katniss, Rue, Prim, Boggs, Cinna, Darius, Finnick, Johanna, Haymitch, Cescar Flickerman, och många fler det är svårt att förklara varför, de är alla på sitt eget sätt och av någon anledning har jag bara fastnat för dem. Kanske är det för att de på olika sätt är hjältar. Men måste jag välja en står det mellan de tre huvudkaraktärena; Peeta, Katniss och Gale. Men jag tror nog ändå jag väljer Katniss om jag absolut måste. Svårt att förklara varför, jag vet knappt själv. Kanske är det för att hon faktiskt är historiens hjälte. Den modige och starka kvinnan som gör allt för dem hon älskar. Jag tror att det är för att hon är så stark som jag har fasnat för henne. Hon är lite som jag själv skulle vilja vara. Peeta har jag däremot fastnat för, för att han är så liksom ”känslosam” han är väll historiens ”kärleksfulle” om man kan säga så. Och Gale för att han har något av det där grova, men ändå humoristiska över sig. Han är liksom en klippa som man kan ta stöd emot i alla väder, men som man ändå kan ha roligt och skratta tillsammans med (om man tar sig innanför han murar

Ida: Det är så svårt att säga, då det är många personer i boken som man fäster sig vid och som man tycker om. Men, jag måste ändå säga Katniss- flickan som kämpade till bokens sista sida, flickan som gör allt för sin familj och dom hon älskar. Man får också se hur Katniss blir savagare och svagare då dom hon älskar försvinner för henne, vilket är väldigt mänskligt och  det gör henne till en väldigt trovärdig person. Man får även se när hon tillslut själv får ta stöd mot andra och dom tillsammans får hålla ihop för att klara sig efter allt det hemska som dom gått igenom.  Peeta, är också en  som man inte kan låta bli att tycka om för all kärlek och värme han sprider omkring sig, och hur han tillslut vinner Katniss förtroende.

Kimberly: Hum...svårt, väldigt svårt... Men jag tror jag väljer överleva. Eftersom det typ är det hela triologin handlar om, på ett eller annat sätt. Att överleva i sitt distrikt, att överleva hungerspelen, att överleva regimins påfund, att överleva förändringar, att överleva uppror o.s.v. Men samtidigt så skulle jag nog också vilja välja; mod, kärlek och motstånd, eftersom de alla är viktiga ingredjenser i boken. Det mästa huvudkaraktärena gör behöver mod och görs av kärlek. Samtidigt som de ofta jobbar mot systemet, gör motstånd (även om det är i hemlighet)

Ida: Kimberly har skrivit så många kloka ord som också för mig till Hungerspelen. Men, mod; alla käpar ju för att överleva och för att göra det krävs ett enormt mod. Även tro, tro om ha en chans att överleva, tro om att få se dom man älskar igen, tro om att allting någongång ska bli bra igen och även tro på sig själv!

Kimberly: Oj, det är svårt att svara på den frågan utan att berätta lite för mycket om boken (så att de som läser det här får veta vad som händer i förväg liksom). Så jag får försöka göra det här lite kryptiskt så att bara de som har läst boken förstår. Men i alla fall, jag tycker väldigt mycket om delen när Katniss sjunger för Rue, den är sorlig men så känslofyld och fin Jag tycker också om Katniss och Peetas interjuver med Cescar Flickerman, de är gripande och slår en med häpnad. Sen har jag några favorit citat ut böckerna. Bl.a ”Och må odsen alltid vara er gynsamma”, ”glatt Hungerspel”, ”Har du kommit för att göra slut på mig sötnos” och ”I mitt huvud fanns bara en enda tanke: det här är inte en plats för en eldflicka.”. Sen älskar jag såklart den delen när haymitch säger till dem att hans tipps är att de ska ”överleva” och de slår honom med häpnad. Senså finns det ju också såklart massor av andra sener och citat som jag bara älskar, men det är de här, som jag kommer att tänka på just nu.

Ida: Då vill jag berätta om ett stycke som berörde mig väldigt mycket. Det var nämligen när Katniss gör allt för att liten flicka vid namn Rue ska få leva, hon är en av de andra tävlande i Hungerspelen. Hon är så  liten och sårbar, men tvingas ändå delta i denna grymma kamp.  När Rue är döende, finns Katniss vid hennes sida. Rues sista önskan är att Katniss ska sjunga för henne. Det gör Katniss, och den sången har nog en av de vackraste texter jag har hört. Sakta, sakta, sjunker Rue in i en ouppväckbar dvala. Katniss binder henne en krans av blommor och sätter kring hennes hjässa och hon ser så vacker och stilla ut i ansiktet.

Det stycket gjorde mig väldigt rörd och jag blev lite törögd när jag läste det.

Vi kommer alltid att minnas Hungerspelen!  Hoppas att vi genom detta inlägg tänt ett ljus hos dig att läsa böckerna.  Det är en bok som föralltid kommer ett glöda, av mod, kärlek och tro♥

Nu har årets Alma pris delats ut, som står för Litteraturpriset till minne av Astrid Lindgren.  Det är världens största barn - och ungdomslitteraturpris. För att läsa mer om Alma priset så klicka på länken: http://www.alma.se/sv/

Iallafall, fick en holländsk mann, vid namn: Guus Kuijer priset i år. Grattis till honom säger jag!

Min morfar var på plats i Vimmerby, där dom skulle tillkännage vem som fått årets ALMA-pris. Och det var lite roligt för dom ringde upp Guus Kuijer själv och berättade att han fått priset och då sa han något i stil med: " Det var väll kul, men nu måste jag faktiskt gå till tandläkaren." Undrar om han hade några hål?

Böcker som Guus har skrivit är bla:

Lyckan kommer som ett blixtnedslag och

Boken om allting

Böckerna vänder sig till cirka 9-12 åringar

Böckerna handlar om relationer, barn som funderar på livet, räddslor mm.

Har själv inte läst någon av hans böcker, men tänkte kanske göra det!

Ha det bra! Kramar Ida!

P.s-Snart blir det Hungerspelen extra här på bloggen, som Kimberly och jag gjort. Tack för det fina du skrivit Kimberly!

Hej! Här kommer ett tips på en bokblogg som är mycket trevlig! Där kan man hitta många bra boktips.

Ida♥

Den lilla gula björnen med det stora hjärtat som vandrar omkring i Sjumilaskogen med sina vänner Ior och lilla Nasse..., ni vet väll vem jag tänker på?

Just, precis;våran egen Nalle Puh!

När min  Mamma var  i London när hon var liten så fick hon i present av min Morfar  en ganska tjock bok om Nalle Puh på engelska med otroligt fina illustrationer i. Jag började läsa i den lite idag och slogs av att jag faktiskt aldrig läst någon längre historia om Nalle Puh, utan det har nog mest handlat om bilderböcker.

Nalle Puh boken, eller "Winnie-the-pooh, boken som jag läste i var riktigt bra "Att-träna-på-engelska-bok" .

Och det var hemskt mysigt att läsa lite om Nalle Puh och hans livsfilosofier också.

Dessutom hittade jag en bok om historian bakom Nalle Puh och dess författare (A.A. Milne) som heter "Hurra för Nalle Puh".

Det var en riktigt intressan och fin bok.

Så hurra för Nalle Puh den lilla björenen med det stora hjärtat!

//Ida

Tänkte idag på Fredagsboktipset berätta om Barbro Lindgrens tre böcker, eller snarare dagböcker från hennes barn och ungdomstid.  Jag vet att jag nämnt boken tidigare, men här kommer en längre recension.

Hemlihgeter är samlingsnamnet för Barbro Lindgrens tre böcker; Jättehemligt, Världshemligt och Bladen brinner.

Böckerna är baserade på hennes verkliga liv, för det är faktiskt hennes dagböcker eller memoarer som man får glutta i om man läser dessa böcker.

Barbro skriver och skriver. Och hon tänker. Så här skriver hon i sin första bok: "Nu har jag gått en vecka i skolan, hösten kommer mer och mer. Löven flyger från träden och det luktar rök ute. Det känns så sorgligt inuti mej, jag vet inte varför, men det är som att jag inte vill skratta mer."

Hon har en förmåga att skriva om  både sorg och glädje så att man verkligen förstår, inget är tillgjort  utan hon bara skriver som det är.  Språket är väldigt personligt och roligt, det tilltalar mig!  Den här lilla Barbro har sannerligen humor.  Men hon beskriver ändå den här ensamheten som man kan kan känna i tonåren och hon beskriver det så bra, så bra.  Vi får alltså följa Barbro från hon är ungefär tio till femton år. Och det är mycket som händer under den tiden, hela saker händer det saker som Barbro funderar på och skriver ner i sin dagbok. Lillebror Kjellegubben cyklar omkring med sina hängkinder i Ängby,  vännen Cissi och Barbro åker till stallet på frukostraterna och ritar av hästar, människor dör - och människor föds.

Den här boken kan alla läsa och den här kommer nog för min del att få hänga med ett bra tag i bokhyllan!

Man kan ta upp den här boken och bara slå upp den och läsa en sida ur den, när som helst var som helst.

Det som gör att det känns som att man är  med Barbro hela tiden under dessa 256 sidor är ju dels att det är Barbros egna dagböcker, men även att det finns små illustrationer av lite alltmöjligt i boken, men även riktiga foton på Barbros klasskamrater, lärare, syskon mfl, detta gör att man kommer ännu närmare Barbro och den miljö som hon levde i.

Här är Barbro sjäv, både nu och då  som liten och även bokomslaget till volymen hemligheter som rymmer alla hennes tre böcker.

Idag (fredagen 16/3 ) gick det även ett mycket bra repotage om henne på Svt2 som var absolut sevärt! För att se repotaget i Svtplay, klicka på länken. http://svtplay.se/t/102869/antligen_mandag_-_en_film_om_barbro_lindgren

Hoppas att ni tyckte att det var intressant att läsa detta inlägg och att n kanske blev sugna på att läsa denna bok om ni inte gjort det, annars kanske läsa om den? Jag önskar er alla en trevlig helg! Kramar  Ida!

Idag är det boksnack, vilket betyder att jag presenterar ett ämne här nedan och ni får disskutera i kommentarsfältet kring ämnet, självklart får ni disskutera kring ämnet hela veckan men "Boksnacket" börjar på onsdagar. Så, kör i vind och tyck till!

Är det någon bok som betytt/betyder mycket för dig, som kanske fått en speciell hedersplats i bokhyllan? En bok som kanske gett dig stöd eller bara alltid funnit med i bokhyllan? Tänk till och kommentera!

http://mockingjay.net/ Här har vi länken!

Kram Ida♥

Nog om det här kommer boktipset!

"Strimmor av hopp" av Ruta Sepetys

Den här boken läste jag kvickt ut vilket jag inte brukar göra så ofta annars, och det tyder ju bara på en sak, den är riktigt bra!

Boken utspelar sig under Andra världskrigets hårda år, då Stalin höll ett minskt lika iskallt grepp som Hitler över dessa människor. Men de är tyvärr inte så många som vet om vad dessa männniskor utsattes för, i Litauen och stora delar av dåvarande Sovjetunionen och Baltikum.

Men nu till historien, observera att just dessa människor aldrig funnits i verkligheten, men författarens far var med om mycket av detta och har berättat det för sin dotter som nyligen föfattat denna bok.

Lina är en femton årig flicka från Litauen. Tillsammans med sin mamma och lillebror Jonas tvingas hon ut på en fruktansvärd resa genom Litauen, Vitryssland, Ryssland och Sibirien (norra Ryssland). De skiljs från barnens pappa på ett tidigt stadium och lyckas en gång inder resan få kontakt med honom. Men den hemska resan fortsätter i de kalla boskapsvagnarna. Livet blir bara svårare och svårare för Lina och det som finns kvar av hennes familj, de stannar ett antal gånger vid platser där den ena är värre än den andra. De lär sig att se strimmor av hopp i de alldra dystraste stunder, samtidigt som de kämpar mot döden.

Den här boken väckte starka känslor hos mig, då det här känns så främmande om man jämför med den värld vi idag lever i. Man tänker aldrig tanken att detta faktiskt har hänt, så nära oss för faktsikt inte speciellt länge sedan. Jag tror att det var det som fick mig att fortsätta läsa, jag har läst flera böcker om detta hemska krig och alla har fängslat mig lika väl. Jag tycker alla dessa gjort ett underbart jobb för att faktiskt föra detta vidare och få oss att inse hur det faktiskt har varit och inte bara leva i nuet. Jag tror det är viktigt att ibland stanna upp och titta tillbaka på vad som har skett istället för att alltid vara här och nu eller i framtiden. Balansen mellan nu, då och sen är viktig.

Hoppas att ni vill läsa boken! Annars kanske jag väskt en tanke hos er?

Trevlig helg önskar Sylvia ps. till alla Hunger-spelen fans vill jag tipsa om denna sida med nyheter om just det!

Som ni ser har jag lite ny design på gång! Trevligt, trevligt!

På senaste tiden har det inte varit så mycket boktips på bloggen, jag beklagar, men bara ni har lite tålamod....

så ska det nog strax dyka upp något extra-ordinärt- spännande om Hungerspelen!

Tills dess tycker jag att ni ska läsa: Hemligheter av Barbro Lindgren.

Har tänkt börja med en ny sak på onsdagar som jag tänker kalla för "BOKSNACK". Nu kanske ni undrar vad det är för idé jag fått, men jo jag tänkte såhär; att på onsdagar kan jag och ni läsare ha som en liten bok disskusion här på bloggen. Jag kommer på ett ämne, tex: "Vilken är din favorit författare?" och sedan är det fritt fram för er läsare att kommentera och disskutera i kommentarsältet, det skulle kanske vara något??

Men kika gärna in här nästa onsdag, då jag presenterar ett ämne att disskutera kring!

Vet inte om detta kommer bli någon hit, men den som inte provar får aldrig veta.

Ha det bra!

Hälsningar Ida:)